Mycket av skoltiden går ut på att göra saker tillsammans. Så hur gör man när en pandemi slår omkull planeringen och gör distansundervisning nödvändig? Fryshusets gymnasium satsade på modern teknik – och nya arbetssätt.
Sedan pandemin startade har mer eller mindre alla verksamheter fått anpassa sig till en ny verklighet. Skolsektorn är inget undantag. I likhet med många branscher har skolor satsat på distansarbete såväl för lärare som studenter, och i likhet med många andra branscher har det inneburit såväl möjligheter som utmaningar. Å ena sidan kan undervisning verka enkel att anpassa till ett distansformat, å andra sidan är det gemensamma arbetet och mötet mellan elever och lärare en stor del av skolans verksamhet.
På Fryshuset Gymnasium erbjöds ingen distansundervisning men nu är det en växande undervisningsform:
– Gemenskapen är central för en skola, säger Fredrik Karlsson, mediepedagog på Fryshuset Gymnasium. Men att träffas och göra saker ihop är möjligt även på en dator. Hos oss började det som ett eget initiativ, med engagerade lärare som ville testa undervisning på distans. Nu är det en undervisningsform som vi använder mer och mer.
Tekniken är inte utmaningen
Det digitala klassrummet har inte varit helt smärtfritt, men utmaningarna har sällan handlat om tekniken.
– Tekniken har fungerat i princip felfritt, berättar Fredrik. Någon gång har nätverket strulat eller kameror varit sega, men det är enstaka tillfällen. Utmaningarna har istället varit att utforma en attraktiv undervisningsform som fungerar för såväl studenter som lärare. Efter de första försöken var de flesta lärarna negativa. En naturlig aspekt av undervisningen försvinner när man inte kan gå runt i klassrummet, inte kan slå sig ner med en grupp eller individuella elever och prata lite. Många upplevde nog också att själva mötesstrukturen var spretig innan rutiner kom på plats.
Utmaningarna löstes med att arbeta fram strukturer
I stället för att lägga ner projektet valde man att se problemen som barnsjukdomar och lade ner tid på att lösa utmaningarna, genom att arbeta fram strukturer och administration som underlättar för alla inblandade.
– Vi anordnade en fortbildning så att alla lärare skulle få lära sig hur lektioner kan läggas upp, och tog fram gemensamma riktlinjer för att synka strukturen mellan olika ämnen och lärare, berättar Benjamin Axelsson Myrlans, it-admin på Fryshuset Gymnasium och den som administrerar alla system. De flesta kände igen sig i verktygen redan från början. Dagens ungdomar är vana vid mobila enheter, så lärarna är generellt avsevärt bättre på att hantera dator, med operativsystem, filhantering och nätverksverktyg. Den pedagogiska biten var svårare.
Fredrik Karlsson utvecklar:
– Det är stor skillnad på att undervisa digitalt jämfört med fysiskt. Skillnaden är extra stor i kreativa ämnen, och ämnen där läraren skapar undervisningsmaterialet själv. De ämnen som har klassiska läromedel är enklare, där blir det mer av en föreläsning framför kameran och det går att hänvisa till en fysisk bok. Däremot tappar man feedback, det går inte att känna av rummet på samma sätt genom en dator. Och när elever släcker sina kameror går ännu mer förlorat.
– Tidigare har distansutbildning varit fokuserat på tekniken eller kursdesignen. Men det viktiga är att eleverna kan ta till sig informationen. Därför är det viktigt att kunna överbrygga skillnaden mellan att undervisa digitalt och fysiskt så att eleverna får samma kvalitet på utbildningen oavsett om den sker på distans eller i klassrummet. Samsungs nya klassrums-verktyg Flip 85” är utvecklad för just klassrummet. Det är en digital skrivtavla som gör det möjligt för läraren att i kombination med en PC ge eleverna i klassrummet klassisk undervisning på tavlan samtidigt som eleverna som medverkar på distans speglar lärarens tavla på sina skärmar. Andra fördelar är att anteckningarna på tavlan kan delas med eleverna i efterhand, vilket minskar behovet av att anteckna i stunden och eleverna kan fokusera på undervisningen. Att anteckningarna kan delas i efterhand är en fördel både vid distansundervisning och undervisning i klassrummet, säger John Linden, Produktchef på Samsung Electronics Nordic.
Ser positivt på framtiden
Distansundervisningen har fått ett blandat mottagande av eleverna. Elever som tidigare haft vissa svårigheter i skolan har ofta upplevt den digitala undervisningen som jobbig, medan mer självständiga elever som inte behövt lika mycket yttre motivation ofta tyckt att det fungerar bra.
– Sämst har det fungerat för våra esteter, säger Fredrik. Musikeleverna tycker det är jobbigt att inte kunna träffas och spela musik tillsammans live, och ämnen som teater eller dans fungerar ju inte alls digitalt.
Både Fredrik och Benjamin tycker att man idag hittat en nivå som till stora delar fungerar bra, men sällan fantastiskt. Trots att få tekniska svårigheter är digital undervisning idag sällan förstahandsvalet, varken för elever eller lärare. Men båda ser positivt på framtiden:
– Distansundervisning kanske bäst kan ses som en komplettering till den fysiska undervisningen? föreslår Benjamin. Det finns teknik som skulle kunna underlätta ännu mer, till exempel trådlösa headset och möjligheten att enkelt växla mellan kamera och digital whiteboard, så att läraren kan bli mer mobil under lektionen. På sikt kommer kanske hybridundervisning att vara det normala, där vissa elever deltar på plats i klassrummet medan andra kopplar upp sig hemifrån.
– Det behövs också bättre pedagogiska plattformar, menar Fredrik. Det har hänt massor bara i år, men det måste bli ännu enklare att lämna feedback på uppgifter, lämna kommentarer i dokument och återkoppla i största allmänhet. Funktionerna finns idag, men är inte tillräckligt smidiga och snabba ännu.
– De pedagogiska plattformarna utvecklas och det är avgörande att hänga med i den utvecklingen, dels i pedagogiken men även att kunna använda de tekniska plattformarna på bästa sätt. Det handlar om hitta de positiva delarna i de olika plattformarna. Med Samsung Flip kombinerad med en kamerafunktion ökar den sociala upplevelsen då alla kan se varandra och dela innehåll som man gör i ett klassrum. Då blir möjligheten större att sudda ut gränsen mellan fysiskt klassrum och distansundervisning, säger John Linden.
Andra utmaningar kommer att bli svårare att övervinna.
– De största utmaningarna finns på elevsidan, säger Fredrik. Vissa behöver disciplinen som skolmiljön ger, och det finns också elever som bor trångt eller har en dålig situation hemma, där skolan blir en fristad. Och många får inte tillräcklig arbetsro hemma, med en yta där de kan sitta ostört. Vi har sett en hel del föräldrar i morgonrock i bakgrunden under våra lektioner.
